31 mar 2010
Klimatkampanjen - en sammanfattning
FNV ordnade konferensen 100 dagar efter toppmötet i Köpenhamn 26-27 mars 2010, som blev en lyckad manifestation över vad folkbildningen kan göra i klimatfrågan. På FNV:s hemsida görs en konklusion:
"FNV:s klimatkampanj är nu formellt slutförd. Vi kan se tillbaka på ett lyckat arbete där frågställningar om miljö och klimatfrågor engagerat FNV, dess medlemsorganisationer och deras medlemsorganisationer, under januari-mars.
148.000 !!! kaffeservetter med klimatfrågor har spridits till studiecirklar och föreningsmöten i Norden. Tusentals har besökt FNV; hemsida och hundratals har också aktivt rapporterat om sina synpunkter på hemsidans frågeformulär.
FNV kan konstatera att klimat- och miljöfrågor engagerar folkbildningsorganisationerna och även om den nuvarande kampanjen har avslutats, har arbetet egentligen bara börjat med att låta klimatarbetet ge resultat för ett miljövänligare samhälle. "
Det är en stor utmaning att göra klimatdebatten mer folklig - det har också denna klimatblogg visat. Nu är det viktigt att fortsätta arbetet på flera olika plan: på toppnivå mot nästa stora klimatkonferens i Cancun, Mexico 29.11 - 10.12.2010, inom EU vars befolkning tycker att frågan är viktig men den överskuggas av finanskrisen, i Norden som borde vara föregångare i energi-smarta lösningar, nationellt före och efter riksdagsvalet 2011, och inte minst inom olika medborgarorganisationer som står för gräsrotsarbetet.
Den internationella debatten har långt fokuserat på IPCC:s roll som vetenskapssamfund och slagfält för olika vetenskapliga paradigm. Jag håller med dem som vill förnya IPCC, som onekligen har varit ett alltför trögt organ att hinna reagera på de stora förväntningarna från höger och vänster, naturvetenskapligt munhuggeri och politisk ovilja att ta beslut. Kom igen, ska vi alltså vänta ända tills 2014 då nästa IPCC-rapport borde komma ut?
Det finns förslag på att förnya IPCC, t.ex. dela upp panelen i tre delar: global naturvetenskaplig approach, regional klimatinverkan som ju varierar kraftigt, och politisk analys. Det finns också förslag som går ut på att skapa ett nytt, oberoende organ med betald personal.
Till sist ett länktips för skeptiker som är skeptiska mot andra skeptiker - hallå, hur blev det så invecklat...nå, kolla in www.skepticalscience.com
Björn Wallén, rektor SSC
15 feb 2010
Growyn Green - exempel på sociala entreprenörer
Growyn Green drivs av ideella föreningen Growyn som är en partipolitisk och religiöst obunden ideell förening som arbetar aktivt på två plan för en hållbar miljöutveckling. Dels genom att driva sökmotorn www.growyn.com som donerar hela sin vinst till förmån för miljön och dels via miljöportalen genom att aktivt arbeta med att underlätta tillgången på information om miljön. Vill du veta mer om Growyn och vilka miljöprojekt du stöder genom att growa se mer information här.
Här bloggar jag numera. Senast kring att nätbokhandeln Adlibris gör det svårare för miljömedvetna företag. Följ diskussionen med Adlibris här.
12 feb 2010
Vår militariserade kollektivtrafik

Finland har en av Europas dyraste kontrollavgifter i kollektivtrafiken. Varje passagerare som vägrar betala får en böteslapp på 80€, vilket är vanvettigt. För att uppmuntra människor att använda sig av kollektivtrafiken bör den vara avgiftsfri.
Förutom att den avgiftsbelagda kollektivtrafiken säkerligen lockar fler att ta bil istället för spåra, buss eller metro, har den även andra avigsidor. En av dem är våldsamma tag av väktare som griper folk som försöker fly kontrollanterna. Sådana situationer hör inte hemma i en välfärdsstat! Att röra sig i staden är ett behov som de allra flesta har, antingen för att åka till jobbet eller skolan, eller helt enkelt för att träffa sina vänner. Det skall inte vara avgiftsbelagt.
Helsingfors stad har även infört civilklädda kontrollanter för att ytterligare försvåra prekariatets ställning i staden. Det nordiska välfärdssamhället konkretiseras, speciellt när de biffiga väktarna börjar ryta till dem som inte har biljett.
Avgiftsfri kollektivtrafik är inte endast klimatsmart, utan också något som skulle göra Helsingfors lite trevligare.
Valter, fd. pummi som skaffat biljett
11 feb 2010
hållbar livsstil
Tessa Turtonen:
Jag lovade senaste vecka att ta upp vad hållbar livsstil innebär för mig och jag håller mitt löfte, väl medveten om jag inte heller här håller mig till enbart våra klimateriebesvär.
Hållbar livsstil för mig innebär mitt sätt att i mitt eget liv tillämpa principerna om en (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) hållbar utveckling, dvs. att jag beaktar min omgivning samt framtida generationer när jag tar olika beslut i min vardag. Med ett starkt tillägg av den hälsomässiga aspekten.
Min livsstil präglas av den livssituation jag befinner mig i just nu, de värderingar jag har, den ort jag bor på, de människor jag umgås med och, förstås, mina ekonomiska resurser. Det här försöker jag påminna mig själv om, och därför gäller det att välja, prioritera och fokusera - varje dag.
Att vara så där präktigt medveten är inte något som jag haft med mig i bagaget sedan liten, det måste jag ju erkänna. Tvärtom, det är ju den hårda vägen som är den lärorikaste. Så också för min egen del.
Därav den hälsomässiga biten.
Jag tror nämligen starkt på att om jag vet vad jag mår bra av och medvetet satsar resurser på att uppfylla mina grundbehov på ett tillfredsställande sätt, då har jag också större kapacitet att ta hand om det jag upplever som viktigt - min omgivning.
Det jag mår bra av är sällan belastande för miljön (att motionera, äta sunt, sova tillräckligt och umgås med dem jag älskar) och kostar inte särdeles mycket. Om jag mår bra har jag kapacitet att vara öppen för nya intryck, jag är kreativ och vill lära mig nytt och engagerar mig i det jag upplever som viktigt.
Och just nu för tillfället ska jag iväg på ett toppmöte med John Blund, för imorgon är en alldeles ny dag med nya utmaningar!
Tessa Turtonen är miljöpedagog och arbetar som ekologirådgivare med varma känslor för folkbildning
9 feb 2010
Kallt i Stockholm. Varmt på Grönland
4 feb 2010
bloggklimat
Jag undrar varför vår blogg om klimat har skapat ett bloggklimat av detta slag?
Oberoende om klimatförändringen är antropogen eller inte så har vi i västvärlden ingen vidare hållbar utveckling som det ser ut idag. Kanske kan vi vara överens om det, i alla fall?
Globalt sett har vi miljöproblem som överbefolkning, vattenresursbrist, luft- och vattenföroreningar, skogsskövling, arters utdöd, osv osv, och vi utarmar våra naturresurser i en sådan takt att vi inte bara kan vända ryggen till eller rycka på axlarna.
Visst, vi måste satsa på renare teknologi, miljövänliga produktionssätt och energiproduktion baserad på förnybara naturresurser som vind och sol (speciellt med tanke på klimatet).
Men framför allt behövs en radikal förändring både av konsumtions- vanorna och hela den västerländska livsstilen.
Och till detta ska jag återkomma nästa vecka!
3 feb 2010
3.2.2009 Varför är politikerna så likgiltiga?
Jag fick i min hand ett intressant dokument som analyserar bedrägerierna och fusket som kärntruppen bakom klimatfanatismen har hållit på med en längre tid. Ta och öppna det på adressen http://tinyurl.com/yl8o3t8 eller på
http://scienceandpublicpolicy.org/images/stories/papers/reprint/climategate_analysis.pdf och läs och begrunda.
Jag skickade det till tre ledande politiker med sedvanlig artig begäran om svar på att meddelandet har kommit fram och öppnats. Efter tre dagar dagar har två inte svarat, en svarade genast att meddelandet har kastats bort oöppnat. En förfrågan om huruvida det har försvunnit eller om mottagaren inte önskar kontakt har förblivit obesvarad. Är det så här våra folkvalda numera reagerar på saklig information från de medborgare som har valt dem?
Christina Gestrin påstår att klimatskeptiker förlöjligar politiker som tar världens forskarelit på allvar (med den avses tydligen gänget bakom IPCC:s rapporter). Det är en populär missuppfattning att klimatfanatismens förgrundsfigurer har något att göra med en forskarelit. De representerar inte världens forskarelit, de är till största delen politiskt utsedda trogna medlöpare till den lilla klick som regerar inom IPCC och som nu har avslöjats som direkta bedragare. Oliktänkare fryses ut och deras välgrundade anmärkningar mot IPCC:s arbete har lämnats obeaktade. Som ett hemskt exempel kan vi ta avsnittet i IPCC:s rapport som behandlar spridning av tropiska sjukdomar. Professor Paul Reiter vid Pasteur-institutet, en av världen ledande experter på problemet med sjukdomars spridning, lämnade IPCC i protest mot dess ovederhäftiga sätt att formulera rapporten. Han fick göra det först efter att han hotat med domstol för att få sitt namn avlägsnat. Rapporten skrevs av två läkare, av vilka den enas vetenskapliga gärning bestod i en undersökning av motorcykelhjälmars krockhållfasthet och den andras var nära på noll.
Professor J. Scott Armstrong är en världsbekant expert på utarbetande och tillämpande av matematiska metoder för förutsägande av tidsberoende förlopp. Han undersökte 17 av de c:a 20 modeller som IPCC baserar sina scenarier på. I ingen av dessa användes etablerade och i praktiken prövade dylika metoder som genomgått vetenskaplig granskning. Ingen av rapporterna hänvisade ens till dylika metoder. Jag har själv i mitt forskningsarbete använt och för egna projekt utvecklat dylika metoder i över 25 år och kan intyga vilka enorma svårigheter som är förknippade med att göra upp prognoser för komplexa systems utveckling. Att ens tro att man kan göra det för det globala klimatet såsom i arbetena bakom IPCC.s rapport är ovetenskapligt, minst sagt.
Christina Gestrin förvånar sig över att "finlandssvenska äldre akademiker" tar sig ton i diskussionen. Vi tar oss ibland lite frän ton, men det beror på att saklig önskan om dialog bemöts med total tystnad eller överlägset och sårande med kommentarer i stil med "hur tror du att att 1500 forskare kan ha fel och du rätt". Kanske vår ålder och erfarenhet har gett oss perspektiv och tillfälle att tillägna oss vetande i sådan mängd att vi har rätt att vara litet kritiska?
Vi förlöjligar ingen som ärligt vill ta del av saklig information. Vi är bekymrade över de klimatpolitiska beslut som nu håller på att formuleras och genomföras, eftersom de till största delen baseras på odugliga datormodeller som redan nu slår fel och som är baserade på förfalskade och selektivt manipulerade utgångsdata. Pratet om 2 graders temperaturhöjning och dess fasliga följder är helt taget från dessa datormodeller. Varför talar våra politiker inte om den klimatmodell som har utarbetats vid Pulkova-observatoriet i Petersburg under ledning av Dr. Habibullo Abdussamatov och som förutspår en kommande stark nedkylning av Jorden? Den modellen är helt baserad på verkliga observationer av Solens aktivitet och dess samband med temperaturens utveckling. Hans modell har också förutsagt den observerade uppvärmingen på Jorden, Mars, Jupiter, Neptunus måne Triton och Pluto på samma sätt. På de fyra senare planeterna är den mänskliga inverkan helt säkert noll.
Christina Gestrin berättar ännu om Lotta Numminens undersökningar om hur uppvärmingen kommer att förändra de arktiska områdenas betydelse. Numminen fröjdar sig bl. a. åt hur fartygstrafik över Nordpolen kommer att snart vara möjlig och hur hela Arktis kommer att vara isfritt om 100 år. Tyvärr är läget just nu sådant att istäcket runt Nordpolen växer för tredje året i följd. Likaså visar en kritisk studie av den senaste tidens undersökningar att den arktiska uppvärmingen till nära 100 % beror på andra faktorer än människans koldoxidutsläpp. Se artikeln http://www.c3headlines.com/2009/10/multiple-factors-caused-100-of.-arctic-warming-ozone-soot-ocean-cycles-solar-wind-circulations--peer-reviewed-studies.html
Man kan ju välja vem man tror på, Lotta Numminen (som saknar högre utbildning i fysikalisk klimatvetenskap) eller Habibullo Abdussamatov och hans forskargrupp, som har sysslat med problemen några tiotals år.
Här kommer ännu in ett missförstånd som jag vill korrigera. Klimatrealister beskylls vanligen för att förneka klimatförändringen. Ingen gör det. Frågan är om vilken orsaken till den är och vi anser att det finns många andra mycket viktigare faktorer än människans inverkan. IPCC.s uppgift är att bevisa människans inverkan, vilket som utgångspunkt är felaktigt och ovetenskapligt.
Vi klimatrealister vill framföra annan information än IPCC:s ensidiga och ovederhäftiga rapporter till våra beslutsfattare. De har ett enormt ansvar för att göra riktiga klimat- och energipolitiska beslut, och därför är det deras plikt att allsidigt sätta sig in i all tillgänglig objektiv information om klimatets utveckling innan de fattar dessa beslut.
